Blue memories – Indigo Workshop, Japan

Med en känsla av saknad ser jag hur mina tidigare helt infärgade naglar endast har tre små tunna streck av indigoblått kvar.

Världen blev helt plötsligt så vit, centraluppvärmd och välstädad.

En snabb blick över dagens ”outfit” (nej ni får ingen bild) säger mig att jag antingen undermedvetet ger utlopp för denna sunkiga färgerilängtan eller att Blått helt enkelt är det nya svarta.

…………………………………………………………………..

Three blue stripes of Indigo on my right thumb are the only traces left on my body.
I am back in Sweden, sitting in my sofa all dressed in blue wondering how it all happened.

Japanskt mönsterbibliotek

Jag älskar japanska mönster! Därför har jag redan nu börjat bygga upp min samling som ska skeppas hem till Sverige.

Den första bilden visar ett Obi, ett bälte till en Kimono. Det köptes på samma marknad vid Shinyukusanchome i Tokyo som jag köpte min kimono på.

På loppmarknader kan man få tag på väldigt fina bälten till ett bra pris. Den här rullen med flera meter handtryckt tyg kostade inte mer än 80 kr!
Naturligtvis måste man inte använda tyget som ett Kimono-bälte. Själv kommer jag ha det som bordslöpare eller att hänga på väggen.

.
Glasunderläggen kommer från Awagami Factory där Linus och jag provade att göra papper i början av december. Handgjort och handtryckt papper. Vi får se vad jag vågar ställa ovanpå dem…
.

.

.
Det blå mönstret är taget från en papperspåse som jag fick när jag köpte julklappar i Takamatsu. Mönstret är i det här fallet tryckt men föreställer ett Shiburifärgat tyg. Genom att göra små små knutar och surra med tråd omkring innan man doppar tyget i färg får man fram mönstret. Där tråden har varit kommer inte färgen åt.

När vi besökte indigomästaren FURUSHO Riichiro höll han på att färga tyg till en hel Kimono i Shiburi-teknik. Det är ofattbart många knutar som ska till för så många meter tyg. Tyget förbereds i verkstäder i Kyoto och skickas till honom för infärgning.

Kanske ska jag besöka honom snart igen!