Häromdagen konstaterade Linus att det bara har varit en gång, första morgonen, som vi fått uppleva tunnelbanan riktigt packad med folk.
Några ”påtryckare” på tunnelbanan har vi inte sett till och vi har heller inte upplevt trängseln som påfrestande. Mycket förvånade över detta faktum kom vi efter en stunds betänketid på en naturlig förklaring:
Från och med dag 2 har vi cyklat.
.
.
Full cykelmundering. Sjalen som jag köpte i förrgår visade sig vara ett tygstycke som man använder för att bära saker i. Istället för plastpåse typ. Vad bryr sig väl en gaijin och textilfantast om det?
.
Kartläsare
Magdalena Perers 